Vart ska man börja igentligen ? Jag är en egen individ som jobbar för mig själv och mot min egen vilja, kämpar varje dag för att kunna bli bra och kunna bli trodd av någon och inte behöva gå runt och hela tiden må dåligt över saker som hela tiden blir ett steg värre.. Att känna press från olika ställen är inte riktigt det jag hade förväntat mig av livet att inte bli trodd av någon va heller något jag drömde om som liten. Jag vet inte riktigt varför just jag? Varför har alla något emot mig, vad har jag gjort er? Duger jag inte som jag är eller vad är det som igentligen saknas för att kunna få någon att förstå hur jag mår och hur jag känner. Jag vill inte kriga mot alla jag vill kunna ha någon som står på mitt fält och krigar med mig finner ingen rättvisa här i världen jag är totalt utlämnad av allt och alla.. Vet igentligen vad jag riktigt kämpar för med tanke på att det bara är jag som förstår mig själv, eller det kanske jag inte gör ? För att ingen vägrar ju hjälpa mig eller ens försöka förstå mig, detta känns sjukt meningslöst att skriva alla kommer bara skratta åt mig och säga att jag är störd på något sätt, men vafan ska jag göra? Gå med all skit inom mig och hoppas att någon kommer och hjälper mig ur denna skit, skulle inte tro det för att det är ju ingen som förstår mitt läge alla tror allt är bra alla tror allt löser sig men i helvete heller det har snart gått ett år sen all skit börja och inte fan har något blivit bättre utan allt har blivit så mycket sämre.. Snart fylle jag år jag hoppas innerligen att alla glömmer av min födelsedag och att ingen grattar mig, vill inte ha något av någon heller saker man får uppskattas självklart gör det de, men är det verkligen sånt som löser problem eller är får man saker för att man ska känna sig speciell för en stund mycket bra fråga fast utan svar. Tänker inte lägga skulden på någon att jag mår som jag mår det är väl mitt egna fel dum nog att ta fel väg vid flera tillfällen. Livet är en knepig lek där jag hela tiden kämpar mot allt och alla, en kamp som varken ger tro eller hopp utan det är en kamp mot svek och ingen förståelse alls.. Min största önskan ä att en vacker dag kunna bli trodd av någon kunna bli förstådd av någon kunna lita på någon men hur länge ska jag behöva vänta ? Pratar vi om år ? Dagar ? Veckor ? Ingen som vet. Som så många gånger då jag försökt att klara av det utan någon resultat det svider både i kropp och själ men men fuck it ingen som vill förstå mig. Alla blir vi fria från all skit en vacker dag och då är det försent för att säga förlåt och säga att dom gjort fel. Men som sagt jag är en egen individ som krigar mot min egna vilja.
si estás allí y ver por mí lo que bien puede mostrar y demostrar a mí que realmente es donde yo quiero creer que usted está allí para mí, quiero saber que no soy el único que sintió así y usted es el único ¿Quién puede explicarme la manera de salir de esto, es ahora que realmente necesito a usted ya su apoyo, no puede hacer frente a este tiempo, les pido que me ayudes en esto, tú eres mi ángel, y sé que estás ahí arriba, incluso si estás muerto, tú eres mi ángel Te amo.

Depressing